Naltrexone – behandling mot alkohol- och opioidberoende i Sverige
Låtsas att det är fest, det är fredag kväll, och du har kämpat för att hålla tassarna borta från vinet. Men abstinensen gnager, och all vilja i världen känns ibland för tunn. Eller ta tjejen som kämpar mot opioider – hon vet precis vad som väntar om hon inte lyckas stå emot. Det är här naltrexone kliver in och gör skillnad. Medicinen kom till Sverige på 90-talet och hänger kvar än idag, inte för att den löser alla problem, men för att den faktiskt ger folk ett verktyg som ibland gör hela skillnaden mellan att stanna nykter – eller inte. Det är varken en mirakelmedicin eller ett magiskt piller, men den har en unik roll i kampen mot beroende, och många har tackat den för att familjelivet faktiskt gått ihop igen. Själv har jag pratat med både läkare och föräldrar vars barn kommit hem från behandling och fortsatt använda naltrexone – och deras berättelser sätter spår.
Så fungerar naltrexone – från hjärnan till vardagen
Naltrexone funkar inte som folk kanske tror. Den dämpar inte suget på samma sätt som en cigarett mot röksug eller glass mot sötsug. Istället är det en opiatantagonist. Vad betyder det då? Jo, den sitter som en slags stoppkloss på vissa receptorer i hjärnan. När någon dricker alkohol eller tar opioider – oavsett om det är heroin, tramadol eller morfintabletter – så täpper naltrexone till "belöningsluckorna". Resultatet: man får inte samma positiva känsla av alkohol eller opioider. Många beskriver att man kan ta ett glas, men den där sköna känslan uteblir. Det är lite som att någon stängt av stereon på festen – musiken finns där, men festen blir aldrig riktigt kul.
Medicinen tas som tablett (oftast 50 mg om dagen) eller ibland som injektion (inte lika vanligt i Sverige). Många är tveksamma – hur kan en enkel tablett göra sådan skillnad när man brottas med ett så allvarligt beroende? Men läkare ser ofta att den verkligen minskar risken för återfall, framför allt om den kombineras med samtalsterapi och tydlig struktur i vardagen. Egentligen är det en klassisk "kognitiv förstärkare" – du har fortfarande valet, men du får ett mindre slagkraftigt argument från hjärnan när suget kommer.
Inom alkoholberoende har Socialstyrelsen sagt att naltrexone ska vara förstahandsvalet inom läkemedelsbehandling tillsammans med akamprosat, i synnerhet för patienter med kraftigt sug. Det är viktigt att veta att naltrexone inte ger någon "rus" eller skapar egna beroendespiraler, vilket gör den säker att använda över tid – till skillnad från vissa substitutionsmedel. Narkomanvården i Sverige använder den också i vissa fall för att minska risken att personer trillar tillbaka till opiater direkt efter behandling. Därför blir naltrexone ofta en trygghetsfaktor för den som vill ge sig själv eller sitt barn sista chansen att hålla sig nykter.
Biverkningar, fallgropar och vad som är bra att tänka på
Nu till den långa listan som både oroar och lugnar: biverkningar. Det är nästan oundvikligt att stöta på tjat om illamående, magknip, huvudvärk eller trötthet när man läser bipacksedeln till naltrexone. Hos de flesta avtar besvären efter några veckor, men det betyder inte att de är betydelselösa. Vissa berättar om sömnproblem, andra blir mer nedstämda eller får koncentrationssvårigheter. Jag minns en pappa som ringde och grät av lättnad, för hans dotter hade klarat åtta månader fri från drogmissbruk – men han var ändå på helspänn hela tiden för att se om biverkningarna skulle sabba skolgången.
Det är alltid bäst att börja lågdos, särskilt om kroppen inte är van vid den här typen av medicin eller om man är äldre. Läkaren gör ofta en bedömning utifrån levervärden (naltrexone bryts mestadels ned i levern). Det finns faktiskt rapporter om leverskador när man tar hög dos eller har försvagad leverfunktion från början. Därför tas blodprover både före insättning och under behandling. Du måste också veta: naltrexone kan INTE ges till någon som är beroende och fortfarande har opiater i kroppen – då kan man utlösa akut abstinens, vilket kan bli riktigt farligt.
Det finns smarta tips när det gäller att använda naltrexone i vardagen:
- Sätt påminnelser i mobilen för att komma ihåg dosen – glömmer man ofta blir effekten svagare.
- Prata öppet med närstående, särskilt om varför man tar medicinen – det tar bort skam och laddade situationer hemma.
- Håll koll på humöret första månaden, gärna i en dagbok. Då märker man snabbt om biverkningarna blir för tuffa.
- Gå inte på opiatläkemedel (som kodein eller tramadol) under behandlingen – naltrexone blockerar effekten, vilket kan bli riktigt jobbigt vid akut smärta.
- Prata tidigt med läkaren om sjukdom eller andra mediciner, så inget krockar och påverkar kroppen negativt.
Vetenskapen bakom naltrexone och nya spår i forskningen
Tittar man på ren fakta har forskarna sedan sjuttiotalet letat efter mediciner som kan minska återfallsrisken vid missbruk. Naltrexone sticker ut. Det är ett av få preparat där effekten påvisats tydligt när det gäller både alkohol- och opioidberoende. I en studie från Karolinska institutet (2018) såg man att personer som kombinerade naltrexone med terapi hade 33% lägre risk för återfall till tungt missbruk på ett år jämfört med de som enbart deltog i rådgivning. Det är ingen trollformel, men det gör skillnad – särskilt under första året när risken för återfall är störst.
Nyligen testas även depotpreparat (s.k. långverkande injektioner) mer i Europa, vilket kan bli räddningen för dem som glömmer sina tabletter. Teknologin är smart: ett stick i månaden, mindre risk att tappa rutinen, och kroppen får en jämn nivå över tid. Här pratas det om att hålla personer "skyddade" mot återfall under de jobbigaste perioderna – men det är ännu ganska färsk forskning i Sverige.
Intressant nog har det talats om off-label-användning mot andra sjukdomar, till exempel så kallad "Low Dose Naltrexone" vid kronisk smärta, ME/CFS och inflammation. Här är forskningsläget mycket mer tveksamt, och svenska myndigheter rekommenderar det inte utanför beroendebehandling (i alla fall idag).
Många undrar vad som händer om man tar alkohol eller opiater ändå när man står på naltrexone. Svaret: alkohol ger ingen eufori, men risken för leverskada och andra biverkningar ökar vid samintag. Tar du starka opioider kan du inte räkna med någon effekt – men försöker du ändå öka dosen opioider, är överdosen livsfarlig. Det här är en viktig punkt både för unga vuxna och deras familjer, för man måste prata igenom riskerna ordentligt innan behandling startar.
Att leva med naltrexone – upplevelser, råd och hopp för framtiden
Det är alltid tufft att känna att man måste ta medicin för att orka säga nej. Jag har pratat med folk som hatar varje tablett, men ändå stoppar i sig dagens dos för barnens skull. När min son, Vidar, varit sjuk och fått smärtstillande har vi fått dubbelkolla att inget krockar – en påminnelse om hur beroendemedicin kan påverka hela familjen. Många pratar om en sorts frihet, blandat med frustration – "jag får inte den där känslan längre", säger vissa, men samtidigt får man tillbaka kontrollen.
För dig som stöttar någon, är tipset att kliva ur skuldträsket. Peppa kring vinsterna medicinen ger: att ta en fika utan ångest, att orka skapa rutiner, och att faktiskt säga nej när andra dricker. Det är lätt att vara misstänksam och tänka: "kommer det här verkligen hjälpa?" – men många vittnar om att första månaden är svårast, sen går det lättare när man får känn på hur livet kan vara utan beroendet som chef.
Naltrexone är ingen spikrak resa till nykterhet, men det är ett av de bästa medicinska hjälpmedel vi har idag. Bara att veta att det finns alternativ kan ge hopp. Vissa vågar planera framtid, skaffa jobb, laga relationer. För andra är det bara ett litet men viktigt stöd i vardagen, där ett vitt piller kan betyda skillnaden mellan återfall och modet att fortsätta kämpa för sig själv och sina barn. Medicinen försvinner inte från apoteken i första taget – och för många är det faktiskt ett kvitto på att svensk beroendevård är på rätt väg, hur tufft det än känns ibland.
Skriv en kommentar